En större lägenhet! Här gäller det att ligga på de privata hyresvärdarna, annars är man chanslös. Tur att sambon smörade ordentligt för uthyraren, för hon fixade en lägenhet åt oss. En trea, i samma uppgång, nytapetserad och fräsch. Och framför allt: havsutsikt. Nog för att det är en bit till havet, men man ser det! Tjusigt värre. Tack, Stena.
Semlan och Göran har idag flyttat till storstan, och de ser lite skeptiska ut än så länge. Men jag vet ju att de kan vänja sig, de bodde ju hos bästaste Johanna i en hel månad och det gick jättebra!
Bilresan var dock en pers. Göran tyckte inte att kattlådan var bästa alternativ för att göra ifrån sig, så han sket helt enkelt på en kasse med saker i. Jättekul att stanna vid vägrenen och kladda med bajs.
Efter ytterligare en stund tycker Göran att det är dags att kissa, men inte heller denna gång föredrar han lådan, utan kissar helt sonika i sin egen korg. Smart tyckte vi. Inte.
Slutligen bestämde vi att det är nog bäst om katterna är i lådan hela tiden, för att undvika ytterligare missöden. Kan tyckas vara taskigt, men bilen var lånad och det kändes som att saker och ting kunde bli etter värre. Sagt och gjort, vi stänger in dem i lådan. Stort missnöje hördes från framför allt Semlan, som till slut lyckades bryta sig ut. Tillbaks i lådan sa vi och spärrade luckan med en sopborste. Nähä tyckte Semlan och bröt sig ut ytterligare en gång. Då bestämde jag att hon får vara ute, men bara i bagageutrymmet. Inte heller detta var vi ense om, och jag har nu åtskilliga rivsår på armarna. Till slut kom vi fram till Partille där vi skulle byta bil och vi passade då på att dricka lite kaffe och rasta katterna. Skönt, tyckte de. Meeeen vi skulle ju hela vägen till Frölunda också. Även denna gången blev de inspärrade i lådan, nu helt rymningssäkrad. Semlan gjorde dock sitt bästa och tog väck filtret som sitter i taket på lådan och försökte ta sig ut den vägen. Hålet var för litet, så utbrytardrottningen misslyckades för första gången.
Nu går de runt runt i lägenheten och försöker förstå var de har hamnat och varför de inte har nånstans att ligga. Men det löser vi snart.
Semlan kände sig hemma på robotdammsugaren.
Göran kände sig hemma vid matskålen.
Sa pyromanen.
Har flyttat lite grejor från Växjö till Göteborg, inga möbler, bara småsaker. Och teven dårå. Nu fixar och trixar vi, och jag måste säga att även om vi har mycket grejor (läs: han har) börjar det ändå likna något. Mycket återstår att planera och stuva undan, en del ska även slängas, men jag tror att det blir bra!
Idag var vi och tittade på en lägenhet i Kallebäck. Den var verkligen superfin, välplanerad, ljus och fräsch. Det ligger på våning 9 och har utsikt över typ halva stan. Sketstor balkong har den med. Stort förråd och tvättstuga som nästan ingen använder. Vi ska bara testa hur resvägen mellan Kallebäck och lillgrabbens skola blir. Funkar det tror jag vi tar den!
Hoppas alla får en fin valborg. Nu åker vi och grillar!
I detta nu visas min lägenhet för tre potentiella köpare. Fram till igår hade bara en person anmält sig till visningen, så det var inte utan att man blev lite orolig. Sedan tillkom en under gårdagen och idag ytterligare en. Hoppas att någon, helst flera, vill köpa den!
Jag gömmer mig hos mamsen så länge, fast hon ville hellre gå ut och dricka öl med sina kollegor än vara med mig, så här sitter jag med tre djur och väntar på att min öl ska bli kall. Solen lyser och jag är inte brun nog på långa vägar, så balkongen är nästa anhalt.
I torsdags var det dags för fotografering av min lägenhet, så jag var ju tvungen att fixa till det innan. Steg upp vid halv sju och satte igång direkt med att städa och plocka. Tidvis var jag djupt splittrad och höll på med tio grejor samtidigt, vilket de flesta känner till är väldigt ostrategiskt. Kl 13.25 fixade jag sista grejorna. Kl 13.30 kom mäklaren och fotografen.
Det tog mig alltså sju timmar att plocka i ordning, ställa undan allt som inte skulle vara med på fotona, städa, städa, städa, städa, köpa överskåp till kylskåpet och installera detsamma, såga och klistra upp kabelkanaler, städa. Herrejävlar, så hårt har jag aldrig jobbat i mitt liv! Men det blev ju väldigt bra också. Jag tycker att det ser väldigt trevligt ut i alla fall!
Jag har så mycket att göra och jag vet inte var jag ska börja. Var finns en arbetsledare när man faktiskt behöver en?
Nåja, jag har i alla fall beställt ett överskåp till mitt kylskåp, till den facila kostnaden av 2000 kr. Det är skönt att ha den biten avklarad. Återstår bara att hämta skiten också. Bil någon?
Jag har även putsat en del av mina fönster. Imorgon ska jag putsa resten. Sedan ska jag städa badrummet, städa sovrummet, plocka undan all skit, damma, dammsuga, packa lådor med grejor som jag kan ta med mig till Göteborg redan nu… Gah! På torsdag kommer mäklaren och fotografen och jag vill att det ska se fint ut!
Sedan att jag är skittrött utan att ens ha gjort något, det är riktigt kääässt. Vågar man hoppas på uppåttjack hos läkaren imorgon? Nä. Eller? Näää…
Det är mycket som ska göras. Jag ska fixa i lägenheten så det duger för fotografering. Jag ska packa och städa. Rensa i källarförrådet. Snygga till. Jag börjar nästa vecka!
Det ska bli skönt att ha den här flytten avklarad, det är superstressigt att ha den hängande över sig. Ungefär som när man ska skriva en uppsats och bara skjuter det framför sig hela tiden tills det bara är några dagar kvar och man nästan ger upp. Någon som känner för att hjälpa till? Inte? Okej då.
I torsdags arbetade jag mitt sista pass på Specialen. Svårt att lämna något bakom sig som har varit en så stor del av ens liv.
Efter att ha ätit en tårtbit tog jag farväl av kamraterna genom att säga :”Jahapp”.
Eftersom jag är en sanslöst sentimental människa och dessutom lider av svår separationsångest kände jag genast tårarna komma, varpå jag helt sonika försökte fly. Tyvärr jag hade glömt hänga av mig larmet. Dum i huvudet tänkte jag, och vände tillbaka till expeditionen. Men så hann jag ju inte ut från avdelningen innan jag började lipa som ett barn. Inte helt otippat mötte jag två patienter i korridoren. Mindre bra för min självkänsla.
På kvällen gick vi ut för att dricka ett par öl på ett lokalt vattenhål. Jag hade inte lyckats boka bord, så det var ju tur att femton personer som skulle ha kommit inte dök upp. Hoppas de/deras barn/deras hundar mår bättre.
Svårmod, aj aj aj.
Så mycket skit man har liggande då! Nu har jag grovrensat i klädkammaren. Många nysningar blev det.
Gammal elektronik får stå kvar eftersom jag inte har tillgång till bil idag, och således inte kan åka till tippen. Men herregud, i fortsättningen ska jag kasta saker så fort jag slutat använda dem.
Före:
Efter:
Före:
Efter. Titta golv!
Nästan två sopsäckar med gamla kläder står nu på min balkong och väntar på att få komma bättre behövande till användning.
Och jag, jag är vansinnigt trött.
Lilla Rygis 